Social-bidragen politisk dynamit
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Försäkringskassans stramare tillämpning har inneburit ökade
kostnader för kommunerna.
3 maj 2008. Häromdagen publicerades en liten rapport som borde skrämma upp det kommunala Sverige ordentligt. Rapportens innehåll måste dessutom upplevas som ett stort hot i regeringskansliets korridorer.
Det är organisationen Sveriges kommuner och landsting som frågat landets kommuner om hur det ekonomiska biståndet utvecklats. I dagligt tal handlar det om socialbidragskostnaderna.
Socialbidragen är något av ett yttersta skyddsnät för utsatta människor i vårt samhälle. Det prövas individuellt, och betalas bara ut när det inte finns andra möjligheter till försörjning. I praktiken betyder det stora intrång i människors integritet.
Om regeringen menar allvar med talet om att minska utanförskapet borde just det ekonomiska biståndet stå överst på dagordningen.
Ändå svarar nästan hälften av landets kommuner att kostnaderna faktiskt ökade under förra året, mitt i en brinnande högkonjunktur. Orsakerna är inte svåra att förstå. De är politiska och handlar om ett tuffare Sverige.
Drygt 40 procent av kommunerna uppger att förändringarna i arbetsmarknadspolitiken inneburit ökade socialbidragskostnader. Nästan sex av tio kommuner menar att nerdragningarna av den statliga arbetsmarknadspolitiken inneburit att de som har ekonomiskt bistånd mer sällan fått arbetsmarknadsåtgärder.
Sju av tio kommuner skriver att Försäkringskassans stramare tillämpning av reglerna inneburit ökade kostnader för kommunen. Människor som nekats sjukersättning har helt enkelt inte haft någon annan att vända sig till.
Totalt sett stiger ändå inte kostnaderna. Det beror på en enda sak, den blomstrande konjunkturen.
Just därför är siffrorna från Sveriges kommuner och landsting politisk dynamit. De avslöjar nämligen att en kommande lågkonjunktur med stigande arbetslöshet skulle kunna utlösa en dramatisk ökning av socialbidragskostnaderna i kommunerna och ekonomiska problem för många människor. Ett hot som är än större efter det senaste årets medlemsflykt från a-kassorna.
Så länge politiken ligger fast kan Sveriges kommunalpolitiker bara hoppas att de goda tiderna håller i sig.
IP